Blue Christmas

En kille, vi kan kalla honom Elvis, sitter hemma på kammaren och känner sig deppig. Till råga på allt är det bara några dagar fram till jul, och eftersom hans käraste (det är du det!) har åkt bort, misstänker han att han får tillbringa julen för sig själv.

Det är väl inte så dumt att få rå om sig själv och bara mysa med en kopp varm choklad framför brasan kanske du tänker?

Men det tycker inte Elvis, för han känner sig nedstämd, är kanske rent av deprimerad och helt säker på att han kommer känna sig så, blå, hela julen.

Varken de röda juldekorationerna eller den gröna julgranen kommer att muntra upp honom för du är ju inte där med honom.

Han tror det kommer falla blå snö och att han i sin ofrivilliga ensamhet kommer att vada fram i självömkan och gamla blå minnen.

Du däremot, tänker Elvis, kommer bara att ha det bra med massor av vit snö runt omkring dig.

Nu snurrar tankarna i Elviss skalle och han blir bara säkrare på att hela hans jul kommer att bli sämst och dessutom att den kommer kryddas med en riktigt mörkblå hjärtesorg.

Och ja, det är dig han tänker på. Du som kommer att fira julen, glad i hågen, med massor av vit snö runt omkring dig, utan en tanke på stackars Elvis som är ensam, deprimerad och alldeles, alldeles blå.

För det är så han känner utan dig. Så var en god människa och slå Elvis en signal på julafton, önska God Jul och muntra upp honom. Innan han förvandlas till en blå, blå, blå fläck.